hudens mikrobiom hudens mikrobiom

Daisy Beauty Professional har intervjuat om hudens mikrobiom. Jag fick ett antal frågor och jag gav nedanstående svar. Artikeln finns i tidningen och på sidan för tidningsurklipp.  
1.     Kan du kort sammanfatta hudens mikrobiom? – Om hudens bakteriestammar, vad de gör, vad som händer om de rubbas etc.
Hudens mikrobiom är dess sammanlagda genuppsättning av ex bakterier, svampar, virus. Både levande och döda. Med hjälp av DNA-sekvensering kan de olika arterna identifieras.
Vi har biljoner med mikroorganismer på kroppen. Vi har också ungefär 10 ggr så många mikroorganismer i kroppen som antal celler i kroppen. I magen har vi 1-2 kg mikroorganismer.
Mikroorganismerna utgör ett av våra främsta skydd mot omgivningen; de bekämpar infektioner, förstärker vårt immunförsvar, reglerar hudens pH mm. Forskarna säger att mångfald är viktig; Ju större variation, desto hälsosammare liv i våra tarmar och på vår hud.  
På foten finns det ungefär 80 olika arter av svampar, däribland svampen Malassezia. Den svampen hittar vi också i hårbotten. När det blir för många så ser vi mjäll, eftersom svampen retar huden. Man kan också få eksem på feta partier på kroppen av Malassezia. Även bakterien Staphylococcus aureus hittar man i stora mängder hos personer med atopiska eksem. Det kan finnas flera miljoner på en kvadratcentimeter hud! Likaså ser vi mängder av Propionobacterium acnes hos personer med acne. 

2.     Kan du berätta om sambandet mellan tarmen och hudens mikrobiom?
Vi har väl alla varit magsjuka! Akut och påtaglig effekt som beror på mikroorganismer; Vi ändrar färg I ansiktet och till och med mimiken i ansiktet påverkas! Inte bara de akuta effekterna av mikroorganismer och deras kemikalier påverkar oss utan också de mer subtila effekterna. Forskarna ser exempelvis att olika typer av mat påverkar mikroorganismerna i magen och sammansättningen av de kemikalier som de producerar. Dieten föreslås kunna påverka risken för acne, psoriasis och eksem. 
Man har föreslagit att känsligheten för exempelvis tvålar kan minska, genom att exempelvis mikroorganismer producerar kemikalier som förbättrar hudens motståndskraft. Tarmens mikroflora sägs också kunna påverka hur solbrännan utvecklar sig. Även acnebakterien Propionobacterium som finns i tarmen, kan påverka bakteriefloran på huden genom att förändra nivån på små sura molekyler som ättika och propionsyra i kroppen. Dessa bakterier har också noterats ha effekter som liknar antibiotika och till och med klara av att döda bakterier som blivit resistenta mot antibiotika.
Men många av studierna är gjorda på djur och behöver verifieras också på människa.   
3.     Berätta om bakterier i hudvård. Vad gör de egentligen för huden? Vilka hudtyper gynnar de?
Rent allmänt är det förbjudet med bakterier i kosmetika. Bakterierna förstör inte bara produkten, utan sjukdomsframkallande bakterier och svampar kan också ge blodförgiftning och infektioner hos de som använder produkterna. Nästan varje vecka varnas det för kosmetika som innehåller mikroorganismer. Försäljningen stoppas av myndigheter och produkterna körs till soptippen. Men det finns kosmetiska produkter – även i Sverige - som innehåller levande mikroorganismer som inte är farliga. Till exempel sådana som innehåller mjölksyrabakterier, sådant som också finns i yoghurt och fil, samt i underlivet. Men mejeriprodukter är hållbara några veckor, medan kosmetika förväntas vara hållbara i flera år. Mjölksyrabakterier i kosmetika brukar därför vara ”konserverade” genom att deras miljö är så ogynnsamma att de inte växer och ställer till med problem i produkten. Produkten är därför oftast vattenfri. Däremot ska de väckas till liv när de hamnar på en fuktig miljö på hud eller slemhinnor. Hur lätt bakterierna kan komma igång i en ny miljö beror på mikroorganismen och den kroppsyta som man behandlar. Det är inte lätt att få bakterier att trivas på nya ställen. 
 
4.     Kan vi verkligen påverka hudens mikrobiom med biotikaprodukterna som dyker upp på marknaden? Motivera
Verkar sannolkt, mer forskning krävs, se övriga kommentarer. 

5.     En del säger att probiotisk hudvård marknadsförs felaktigt. Vad menas med det? Och vad krävs för att en produkt ska kunna ses som probiotisk?
En probiotisk produkt är en produkt som innehåller levande organismer. Om organismerna inte lever så är det ingen probiotisk produkt, dvs fel terminologi. Produkter kanske innehöll levande organismer precis efter tillverkningen, men sen efter en tid på hyllan så kanske alla hade dött? 

6.     Vad säger forskning kring bakteriekultur i hudvård? Vad är resultaten?  
Forskningen är i sin linda och det krävs mer studier. En utmaning är att många studier behöver göras på djur. Förbud mot djurförsök av både produkt och råvaror, samt konsumentens motstånd mot djurförsök, sätter då käppar i hjulen för kosmetika.Studier på människa måste göras med stor omsorg!  Att riskera människors hälsa är inte okey. Medicinteknik får inte längre innehålla bakterier. Däremot kan vi använda mikroorganismer i hudläkemedel.   

7.     Hur påverkas hudens mikrobiom av yttre faktorer?
Hudytan är en dynamisk miljö för mikroorganismer. Vissa organismer reproducerar sig och andra dör beroende på vad huden utsätts för. Solens UV-ljus kan minska antalet. När man tvättar händerna så sköljer man bort massor, men släktingarna som är kvar ser till att populationen hålls vid liv. När man använder produkter som dödar organismerna – som exempelvis antibiotika eller desinfektionsmedel – så tar det längre tid för huden att återgå till det normala och hitta en välgörande balans igen. Antibiotika är utvecklad för att döda sjukdomsframkallande bakterier och låta positiva bakterier att växa. Men antibiotika kan döda det mesta och göra att det tar tid för den normala floran att återkomma. Kanske kan vi påskynda genom att använda probiotika med balanserad sammansättning av mikroorganismer? 

8.     Vad är det för bakterier i hudvårdsprodukter? Hur framställs de och tillsätts i hudvårdsprodukterna? I vilka mängder? Vilka utmaningar möts produktutvecklarna av?

Läs ex mer: https://www.lumina-intelligence.com/wp-content/uploads/2019/05/Skinbiotics-report-preview-slide-1-e1559744088964-1024x578.png
Man har försökt få lactobaciller som vi också hittar i underlivet att fästa på huden. Likaså finns det produkter som sägs innehålla jordbakterier (Nitrosomonas eutropha) som skulle kunna trivas i vårt svett och bilda nyttiga kväveoxider. Närkontakt med naturen alltså! Eller varför inte närkontakt med djuren och varandra? Hudkontakt kan vara ett bra sätt att ympa in nya sorter på huden! Kanske tappar vi hudens mångfald för att vi alldeles för renliga av oss? 

9.     Vad är skillnaden mellan pro-, pre- och postbiotika? Sammanfatta.
Probiotika är levande mikroorganismer. Prebiotika ska gynna tillväxt av mikroorganismer, dvs vara mat till sådana som man vill ska leva. Synbiotika är både pro- och prebiotika. Postbiotika är döda mikroorganismer och/ eller de kemikalier som de bildat. 

10.  Vad är din slutgiltiga åsikt om mikrober i hudvård?
Tror det är svårt att behandla huden med levande mikroorganismer – det är komplicerat att bevara organismerna i produkten och ännu svårare att få dem att växa på huden -  däremot tror jag det kan vara rimligare att utveckla produkter så att vi gynnar tillväxten på huden av de mikroorganismer som vi är intresserade av och ”svälter ut” de andra. Vilka ingredienser ska vi tillsätta och vilka ska vi avstå från? Vilken betydelse har konserveringsmedel? Det är komplexa frågeställningar som kräver en hel del forskning. Där skulle jag vilja se att företag som är seriösa i sina ansträngningar också når konsumenten får betalt för sina ansträngningar. Risken finns att kreativa marknadskrafter bygger på fantasier i stället för fakta, vilket missgynnar konkurrensen och i slutändan konsumenten. Vem klarar av att överrösta ”fake-news”?

Läs hela inlägget »

Tidningen MåBra och Vivi Ahlström har funderingar kring kollagen:
Ungefär 75 procent av vår hud består av kollagen. Det är ett kroppseget protein som bland annat gör huden spänstig, fast och elastisk. Med åren bildas det dock mindre och mindre av det – och huden åldras.
Att då få i sig extra kollagen utifrån kan ju låta som en bra idé. Så det är knappast en slump att det finns så många kollagenpulver att köpa, frågan är bara om de funkar i praktiken?
– Enligt mig låter det som rent trams att kollagenpulver skulle föryngra huden, säger hudforskaren Marie Lodén, VD på företaget Eviderm, som hjälper andra företag att utveckla och säkerhetsbedöma hudvårdsprodukter.
Klicka och läs mer...
Vivvi Alström
10 september 201

Läs hela inlägget »

April 2018 uppdaterades EUs syn på det hela i dokumentet "MANUAL OF THE WORKING GROUP ON COSMETIC PRODUCTS (SUB-GROUP ON BORDERLINE PRODUCTS) ON THE SCOPE OF APPLICATION OF THE COSMETICS REGULATION (EC) NO 1223/2009 (ART. 2(1)(A))"

Läs hela inlägget »
Etiketter: kosmetika regelverk

Hur kan man göra kopior eller kanske förbättra existerande produkter? 
Den Europeiska myndigheten EMA har publicerat förslag på riktlinje.
Vi kan det här med hudabsorption och hur man kan undersöka produkter! Här använder vi strippingteknik och mäter halten i stratum corneum

Läs hela inlägget »
Oscar till kräm från Eviderm Oscar till kräm från Eviderm

Aftonbladets skönhetsredaktörer med Agneta Elmegård i spetsen ger en Beauty Oscar till "bästa behandlande produkt" från Cool Derma. 


”Produkten du inte visste att du saknat förrän du provat den. Läker, dämpar och gör underverk”

Toppen med fin utmärkelse som gör det enklare att hitta! 
Läs hela inlägget »

USA är på väg att skärpa lagstiftningen för kosmetika genom att bland annat förbjuda ett antal ingredienser. De som är på förslag är: 
The following ingredients are deemed to be listed pursuant to paragraph (1)(A) as prohibited for use:
“(i) Benzophenones (benzophenone, ben­zo­phe­none-1, benzophenone-3 aka oxybenzone).
“(ii) Octinoxate.
“(iii) Butylated Hydroxyanisole and Bu­ty­lated Hydroxyoluen.
“(iv) Coal tar dyes (P-phe­nyl­ene­di­a­mine).
“(v) Cocamide Diethanolamine.
“(vi) Dibutyalated Phthalate (Phthal­ates DBP), Bis(2-ethylhexyl) Phthal­ate (DEHP).
“(vii) Toluene.
“(viii) Styrene or Styrene acrylates.
“(ix) Formaldehydes (Methylene glycol/methanediol/formaldehyde) and Formaldehyde-releasing preservatives (DMDM hydantoin, diazolidinyl urea, imidazolidinyl urea, methenamine, quaternium-15, and sodium hydroxymethylglycinate).
“(x) Triclosan.
“(xi) Lead acetate or other lead compounds.
“(xii) Parabens (iso­pro­yl­paraben, iso­bu­tyl­pa­ra­ben, pheylparaben, ben­zyl­pa­ra­ben, pentylparaben, propylparaben and butylparaben).

Läs hela inlägget »

Det råder delade meningar om en eterisk olja som man tillsätter en produkt ska deklareras som "parfum" i innehållslistan på kosmetika eller om oljans namn ska anges. Läkemedelsverket gav följande fylliga beskrivning när jag frågade:

"Om doftsättningen i en produkt görs med exempelvis eteriska oljor måste ”parfum” finnas med i innehållsförteckningen. Om de eteriska oljorna innehåller deklarationspliktiga allergena parfymämnen måste de också redovisas i förteckningen om halterna är över deklarationsgränsen. Detta innebär att de eteriska oljorna man vill använda måste vara analyserade med avseende på de 26 deklarationspliktiga parfymämnena.
 
Artikel 19, g) säger:
Parfym, aromatiska sammansättningar och råvaror till dessa ska anges med orden ”parfum” eller ”aroma”. Förekomsten av ämnen som ska anges enligt kraven i kolumnen ”Övriga” i bilaga III ska dessutom tas upp i förteckningen över beståndsdelar utöver termerna ”parfum” eller ”aroma”.
Härav gör vi bedömningen att ordet ”parfum” eller ”aroma” samt deklarationspliktiga allergener alltid ska anges i innehållsförteckningen även om namnet på den eteriska oljan redan är med i innehållsförteckningen.
Det är inte tydligt för alla konsumenter att inci-namn på exempelvis olika eteriska oljor innebär att produkten har en doft. Då ska också ”parfum” stå med så att en konsument har en möjlighet att göra ett val då den inhandlar produkten. Många handlar också på webben idag och kan då inte testa produkten i butiken dvs de vet inte hur produkten doftar.
 
Om man tillsätter eteriska oljor med ett annat funktionssyfte än som doft måste de deklarationspliktiga allergena parfymämnena redovisas i innehållsförteckningen om sådana ämnen finns i de eteriska oljorna. Det är inte lika tydligt att man i en sådan situation även ska skriva ut "parfum" i förteckningen, men Läkemedelsverket rekommenderar att man gör det. Det kan vara viktig information för personer med doftöverkänslighet eller sensorisk hyperreaktivitet (SHR) som det också kallas.
De deklarationspliktiga allergenerna kopplas till kontaktallergi medan det i fallet SHR inte rör sig om en allergisk reaktion mot olika ämnen.
 
Ska då själva eteriska oljorna deklareras i ingrediensförteckningen? Den frågan är lite svårare att besvara. En riktlinje från EU-kommissionen som kom i anslutning till att regeln om deklarationspliktiga parfymämnen infördes säger:
All ingredients have to be listed on the labelling, whatever is their concentration, except:
-those which are perfumes, aromatic compositions and their raw materials, which shall be referred as “parfum” or “aroma”.
Detta kunde tolkas som så att själva eteriska oljan inte behöver nämnas då den samtidigt kan ses som en råvara i en parfym. 
Vi rekommenderar ändå att själva oljan också nämns i förteckningen eftersom man kan reagera på denna även om den innehåller så pass låga halter av allergenerna att de ej behöver deklareras. En del konsumenter känner till vilka oljor hen reagerat på tidigare och kan då lättare undvika produkter med dessa om de nämns i förteckningen.
 
Jag tror mig förstå varför en del vill marknadsföra sina produkter utan ordet ”parfum”. Detta ord kan uppfattas som om produkten innehåller syntetiska doftämnen och en del konsumenter betraktar detta som negativt. Det är dock en felaktig uppfattning att ”parfum” alltid innebär syntetiska ämnen.
Vi utgår förstås från ett hälsoperspektiv och vill försäkra oss om att kosmetiska produkter ska förorsaka så få oönskade effekter som möjligt. Därför anser vi det klokt att hjälpa konsumenten göra ett medvetet val, i synnerhet då det handlar om doftämnen."

Läs hela inlägget »
från Plånboken i radions P1 från Plånboken i radions P1

P1 - programmet "Pånboken" gjorde en intervju förra veckan om nytta och nöje med skönhetskrämer. Är vägen till skönhet dyr?

Läs hela inlägget »
ICA Kuriren nr 30. Hår. Kosmetika. Kosttillskott ICA Kuriren nr 30. Hår. Kosmetika. Kosttillskott

Kersti Byström på ICA Kuriren (nr 30, 2018) har gjort en djupdykning i produkter som sägs påverka håret. Det är ett komplext område där gränsdragningen mellan olika regelverk är svårtolkad. Men man får inte luras!
Produkter som stimulerar hårtillväxt (ex minoxidil) ses som läkemedel och kräver godkännande av Läkemedelsverket. Vitaminer, mineraler, aminosyror etc ska uppfylla regelverket för kosttillskott. Om man har nya substanser som man vill kunna ger "Reduction of excessive hair loss" så ska man ansöka till den Europeiska livsmedelsmyndigheten för deras godkännande.
Dokumentationen som man lämnar in är diger och bygger på kliniska prövningar och omfattande säkerhetsdata som visar att man inte blir sjuk av behandlingen. Allt som påverkar kroppens funktioner kan ge biverkningar. 
Om man har en ny substans och enbart säger "Improve/maintain/increase* the appearance or structure of hair (resistance, volume and thickness, glossy/shiny hair, silky hair)" så kan det vara okey om man har kliniska data som styrker det hela. Det kallas för "Beauty claims".
Läs mer.

Läs hela inlägget »
Bilder används under Creative Commons från Kullez