Nyheter.

Dagar som dessa är det extra viktigt med handhygien.
Men när man tvättar händerna ofta och dessutom använder handsprit, då tar huden stryk.
Det kan sluta med nariga händer och i värsta fall öppna sår. Experternas råd när du tvättar ofta och använder handsprit

av Agneta Elmegård, Katarina Arnstad Elmblad
– För huden är det egentligen ett elände med tvål och vatten i kombination med sprit. Både spriten och tvål löser upp och avlägsnar hudens fetter och naturliga fuktbindare. Kombinationen kan tränga in huden stöka till hudbarriärens uppbyggnad. Man brukar likna det med att skada murbruket i en tegelstensvägg, förklarar Marie Lodén, apotekare och docent i experimentell dermatolog.
Problemen är extra stora inom vården menar hon, där är det vanligt att man använder desinfektionsmedel 25 gånger per dag.
– När man gått över mer till etanol istället för desinficerande tvålar så mår händerna bättre. Så numera rekommenderas etanol inom sjukvården, berättar Lodén.
Vissa tvålar är sämre
En av sakerna man kan tänka på för att lindra fnasighten är att se över valet av tvål och vilka ingredienser den innehåller.
– Vissa tvålar är sämre än andra tvålar, det finns ett ämnen som är extra irriterande och det är sodium lauryl sulfate, som inte ska förväxlas med det betydligt mildare sodium laureth sulfate.
Vad ska man göra om tvättivern har gått över i rödhet och kanske till och med sår?
– När det gäller att skydda mot irritation finns det en hel del handkrämer. De som jag skulle rekommendera är Calmuril, Canoderm, HTH Originalet och så Fenuril. Detta är krämer som innehåller karbamid som binder fukten i huden. Krämer utan fuktbindare verkar vara sämre för huden än krämer med bra fuktbindare. Dåliga krämer kan till och med sätta huden i sämre läge än om man inte använder kräm. Det kan även badoljor göra.
1. Handsprit torkar ut händerna mindre än tvål och vatten
”Generellt kan man säga att handsprit ger mindre torra händer. Därmed inte sagt att man inte också ska tvätta sig med tvål och vatten, men ett gott råd är att alltid ha handsprit till hands”, säger Margareta Frohm Nilsson.
2. Smörj händerna flera gånger om dagen
”Ta för vana att smörja in händerna innan du åker till jobbet, på lunchen och på kvällen när du sitter framför teven. Ha alltid några tuber framme så att du påminns om att smörja in dig.”
På apoteken finns produkter som innehåller karbamid, glycerol eller propylenglykol som alla är mjukgörande substanser, till exempel Helosan och Locobase. 
Om vanliga fuktkrämer inte hjälper kan du behöva produkter som innehåller hydrokortison som finns att köpa i små tuber receptfritt på apoteken.
– För personer som lider av eksem och därför har en sämre hudbarriär eller då de receptfria krämerna inte hjälper kan läkare behöva skriva ut starkare kortison. Tvättar man händerna ofta, som till exempel vårdpersonal, frisörer eller kallskänkor, finns risken att man utvecklar eksem och då kan det behövas fetare krämer. Det är viktigt med en hudkräm som går in i huden, säger hon.
3. Ge händerna extra vård på nätterna
”Ett bra tips är att smörja in händerna med en fet kräm när du går och lägger dig och sov med bomullsvantar”, säger Frohm Nilsson.
4. Använd handskar när du går ut
Skydda händerna från hårt väder och temperaturvariationer genom att ha handskar på dig utomhus.

Läs hela inlägget »

Läkemedelsverket beskriver i sin årsrapport hur tillsynen av kosmetiska produkter år 2019 har gjort. Myndigheten kontrollerade god tillverkningssed (GMP) genom nio inspektioner på plats hos företagen, ett solskyddsprojekt där effektbevisning och märkning kontrollerades samt hantering av inkommande rapporter om oönskade effekter. Produkter som märkts som ”parfymfria” eller ”utan parfym” har analyserats kemiskt. En djupare kontroll av säkerhetsrapporter för kemisk peeling-produkter har gjorts för att främst kontrollera riskbedömningen och resonemanget kring detta i rapporterna.
Läkemedelsverket noterar fortsättningsvis att det finns stora nivåskillnader i efterlevnaden av GMP hos tillverkare. Avsaknad av svensk märkning på produkter är vanligt förekommande. Allvarligare brister som bristfälliga, eller avsaknad av, säkerhetsbedömningar för kosmetiska produkter förekommer också. En ökad webbhandel med kosmetiska produkter inom och utanför EU gör att Läkemedelsverkets tillsynsarbete begränsas.
Inom området kosmetika och tatueringsfärger hanterades under året 128 tillsynsärenden och 717 frågor från allmänhet och företag.

Läs hela inlägget »
in cosmetics 19-20 Nov 2019 Healthy Skin in cosmetics 19-20 Nov 2019 Healthy Skin

The permeability barrier function of skin is attributed to the stratum corneum. The barrier function can be weakened by exposure to environmental stressors, such as solvents and irritants, changes in skin microbiome (e.g. colonization by Staphylococcus aureus) and mutations in the filaggrin gene.
Barrier-strengthening treatments maintain a healthy skin and reduce risks for irritation and eczema. The addition of a component from the Natural Moisturizing Factor (NMF) to formulations known to be stressful to the skin, such as e.g. alcohol-based tonics, has surprisingly been found to lower transepidermal water loss and reduce skin susceptibility to irritation.
 
Key points:
·       Cleansing the skin with harsh surfactants and solvents, such as e.g. alcohol, increase skin permeability and risks for eczema.
·       Treatment with barrier-improving substances reduces risks for irritation and delays relapse of eczema in patients with atopic dermatitis.
·       Prevention of eczema may also reduce risks for asthma.

Läs hela inlägget »
hudens mikrobiom hudens mikrobiom

Daisy Beauty Professional har frågat om hudens mikrobiom. Jag gav nedanstående svar. Den mer lättlästa artikeln finns i tidningens septembernummer. 
1.     Kan du kort sammanfatta hudens mikrobiom? – Om hudens bakteriestammar, vad de gör, vad som händer om de rubbas etc.
Hudens mikrobiom är dess sammanlagda genuppsättning av ex bakterier, svampar, virus. Både levande och döda. Med hjälp av DNA-sekvensering kan de olika arterna identifieras.
Vi har biljoner med mikroorganismer på kroppen. Vi har också ungefär 10 ggr så många mikroorganismer i kroppen som antal celler i kroppen. I magen har vi 1-2 kg mikroorganismer.
Mikroorganismerna utgör ett av våra främsta skydd mot omgivningen; de bekämpar infektioner, förstärker vårt immunförsvar, reglerar hudens pH mm. Forskarna säger att mångfald är viktig; Ju större variation, desto hälsosammare liv i våra tarmar och på vår hud.  
På foten finns det ungefär 80 olika arter av svampar, däribland svampen Malassezia. Den svampen hittar vi också i hårbotten. När det blir för många så ser vi mjäll, eftersom svampen retar huden. Man kan också få eksem på feta partier på kroppen av Malassezia. Även bakterien Staphylococcus aureus hittar man i stora mängder hos personer med atopiska eksem. Det kan finnas flera miljoner på en kvadratcentimeter hud! Likaså ser vi mängder av Propionobacterium acnes hos personer med acne. 

2.     Kan du berätta om sambandet mellan tarmen och hudens mikrobiom?
Vi har väl alla varit magsjuka! Akut och påtaglig effekt som beror på mikroorganismer; Vi ändrar färg I ansiktet och till och med mimiken i ansiktet påverkas! Inte bara de akuta effekterna av mikroorganismer och deras kemikalier påverkar oss utan också de mer subtila effekterna. Forskarna ser exempelvis att olika typer av mat påverkar mikroorganismerna i magen och sammansättningen av de kemikalier som de producerar. Dieten föreslås kunna påverka risken för acne, psoriasis och eksem. 
Man har föreslagit att känsligheten för exempelvis tvålar kan minska, genom att exempelvis mikroorganismer producerar kemikalier som förbättrar hudens motståndskraft. Tarmens mikroflora sägs också kunna påverka hur solbrännan utvecklar sig. Även acnebakterien Propionobacterium som finns i tarmen, kan påverka bakteriefloran på huden genom att förändra nivån på små sura molekyler som ättika och propionsyra i kroppen. Dessa bakterier har också noterats ha effekter som liknar antibiotika och till och med klara av att döda bakterier som blivit resistenta mot antibiotika.
Men många av studierna är gjorda på djur och behöver verifieras också på människa.   
3.     Berätta om bakterier i hudvård. Vad gör de egentligen för huden? Vilka hudtyper gynnar de?
Rent allmänt är det förbjudet med bakterier i kosmetika. Bakterierna förstör inte bara produkten, utan sjukdomsframkallande bakterier och svampar kan också ge blodförgiftning och infektioner hos de som använder produkterna. Nästan varje vecka varnas det för kosmetika som innehåller mikroorganismer. Försäljningen stoppas av myndigheter och produkterna körs till soptippen. Men det finns kosmetiska produkter – även i Sverige - som innehåller levande mikroorganismer som inte är farliga. Till exempel sådana som innehåller mjölksyrabakterier, sådant som också finns i yoghurt och fil, samt i underlivet. Men mejeriprodukter är hållbara några veckor, medan kosmetika förväntas vara hållbara i flera år. Mjölksyrabakterier i kosmetika brukar därför vara ”konserverade” genom att deras miljö är så ogynnsamma att de inte växer och ställer till med problem i produkten. Produkten är därför oftast vattenfri. Däremot ska de väckas till liv när de hamnar på en fuktig miljö på hud eller slemhinnor. Hur lätt bakterierna kan komma igång i en ny miljö beror på mikroorganismen och den kroppsyta som man behandlar. Det är inte lätt att få bakterier att trivas på nya ställen. 
 
4.     Kan vi verkligen påverka hudens mikrobiom med biotikaprodukterna som dyker upp på marknaden? Motivera
Verkar sannolkt, mer forskning krävs, se övriga kommentarer. 

5.     En del säger att probiotisk hudvård marknadsförs felaktigt. Vad menas med det? Och vad krävs för att en produkt ska kunna ses som probiotisk?
En probiotisk produkt är en produkt som innehåller levande organismer. Om organismerna inte lever så är det ingen probiotisk produkt, dvs fel terminologi. Produkter kanske innehöll levande organismer precis efter tillverkningen, men sen efter en tid på hyllan så kanske alla hade dött? 

6.     Vad säger forskning kring bakteriekultur i hudvård? Vad är resultaten?  
Forskningen är i sin linda och det krävs mer studier. En utmaning är att många studier behöver göras på djur. Förbud mot djurförsök av både produkt och råvaror, samt konsumentens motstånd mot djurförsök, sätter då käppar i hjulen för kosmetika.Studier på människa måste göras med stor omsorg!  Att riskera människors hälsa är inte okey. Medicinteknik får inte längre innehålla bakterier. Däremot kan vi använda mikroorganismer i hudläkemedel.   

7.     Hur påverkas hudens mikrobiom av yttre faktorer?
Hudytan är en dynamisk miljö för mikroorganismer. Vissa organismer reproducerar sig och andra dör beroende på vad huden utsätts för. Solens UV-ljus kan minska antalet. När man tvättar händerna så sköljer man bort massor, men släktingarna som är kvar ser till att populationen hålls vid liv. När man använder produkter som dödar organismerna – som exempelvis antibiotika eller desinfektionsmedel – så tar det längre tid för huden att återgå till det normala och hitta en välgörande balans igen. Antibiotika är utvecklad för att döda sjukdomsframkallande bakterier och låta positiva bakterier att växa. Men antibiotika kan döda det mesta och göra att det tar tid för den normala floran att återkomma. Kanske kan vi påskynda genom att använda probiotika med balanserad sammansättning av mikroorganismer? 

8.     Vad är det för bakterier i hudvårdsprodukter? Hur framställs de och tillsätts i hudvårdsprodukterna? I vilka mängder? Vilka utmaningar möts produktutvecklarna av?

Läs ex mer: https://www.lumina-intelligence.com/wp-content/uploads/2019/05/Skinbiotics-report-preview-slide-1-e1559744088964-1024x578.png
Man har försökt få lactobaciller som vi också hittar i underlivet att fästa på huden. Likaså finns det produkter som sägs innehålla jordbakterier (Nitrosomonas eutropha) som skulle kunna trivas i vårt svett och bilda nyttiga kväveoxider. Närkontakt med naturen alltså! Eller varför inte närkontakt med djuren och varandra? Hudkontakt kan vara ett bra sätt att ympa in nya sorter på huden! Kanske tappar vi hudens mångfald för att vi alldeles för renliga av oss? 

9.     Vad är skillnaden mellan pro-, pre- och postbiotika? Sammanfatta.
Probiotika är levande mikroorganismer. Prebiotika ska gynna tillväxt av mikroorganismer, dvs vara mat till sådana som man vill ska leva. Synbiotika är både pro- och prebiotika. Postbiotika är döda mikroorganismer och/ eller de kemikalier som de bildat. 

10.  Vad är din slutgiltiga åsikt om mikrober i hudvård?
Tror det är svårt att behandla huden med levande mikroorganismer – det är komplicerat att bevara organismerna i produkten och ännu svårare att få dem att växa på huden -  däremot tror jag det kan vara rimligare att utveckla produkter så att vi gynnar tillväxten på huden av de mikroorganismer som vi är intresserade av och ”svälter ut” de andra. Vilka ingredienser ska vi tillsätta och vilka ska vi avstå från? Vilken betydelse har konserveringsmedel? Det är komplexa frågeställningar som kräver en hel del forskning. Där skulle jag vilja se att företag som är seriösa i sina ansträngningar också når konsumenten får betalt för sina ansträngningar. Risken finns att kreativa marknadskrafter bygger på fantasier i stället för fakta, vilket missgynnar konkurrensen och i slutändan konsumenten. Vem klarar av att överrösta ”fake-news”?

Läs hela inlägget »

Tidningen MåBra och Vivi Ahlström har funderingar kring kollagen:
Ungefär 75 procent av vår hud består av kollagen. Det är ett kroppseget protein som bland annat gör huden spänstig, fast och elastisk. Med åren bildas det dock mindre och mindre av det – och huden åldras.
Att då få i sig extra kollagen utifrån kan ju låta som en bra idé. Så det är knappast en slump att det finns så många kollagenpulver att köpa, frågan är bara om de funkar i praktiken?
– Enligt mig låter det som rent trams att kollagenpulver skulle föryngra huden, säger hudforskaren Marie Lodén, VD på företaget Eviderm, som hjälper andra företag att utveckla och säkerhetsbedöma hudvårdsprodukter.
Klicka och läs mer...
Vivvi Alström
10 september 201

Läs hela inlägget »

April 2018 uppdaterades EUs syn på det hela i dokumentet "MANUAL OF THE WORKING GROUP ON COSMETIC PRODUCTS (SUB-GROUP ON BORDERLINE PRODUCTS) ON THE SCOPE OF APPLICATION OF THE COSMETICS REGULATION (EC) NO 1223/2009 (ART. 2(1)(A))"

Läs hela inlägget »
Etiketter: kosmetika regelverk

Hur kan man göra kopior eller kanske förbättra existerande produkter? 
Den Europeiska myndigheten EMA har publicerat förslag på riktlinje.
Vi kan det här med hudabsorption och hur man kan undersöka produkter! Här använder vi strippingteknik och mäter halten i stratum corneum

Läs hela inlägget »
Oscar till kräm från Eviderm Oscar till kräm från Eviderm

Aftonbladets skönhetsredaktörer med Agneta Elmegård i spetsen ger en Beauty Oscar till "bästa behandlande produkt" från Cool Derma. 


”Produkten du inte visste att du saknat förrän du provat den. Läker, dämpar och gör underverk”

Toppen med fin utmärkelse som gör det enklare att hitta! 
Läs hela inlägget »

USA är på väg att skärpa lagstiftningen för kosmetika genom att bland annat förbjuda ett antal ingredienser. De som är på förslag är: 
The following ingredients are deemed to be listed pursuant to paragraph (1)(A) as prohibited for use:
“(i) Benzophenones (benzophenone, ben­zo­phe­none-1, benzophenone-3 aka oxybenzone).
“(ii) Octinoxate.
“(iii) Butylated Hydroxyanisole and Bu­ty­lated Hydroxyoluen.
“(iv) Coal tar dyes (P-phe­nyl­ene­di­a­mine).
“(v) Cocamide Diethanolamine.
“(vi) Dibutyalated Phthalate (Phthal­ates DBP), Bis(2-ethylhexyl) Phthal­ate (DEHP).
“(vii) Toluene.
“(viii) Styrene or Styrene acrylates.
“(ix) Formaldehydes (Methylene glycol/methanediol/formaldehyde) and Formaldehyde-releasing preservatives (DMDM hydantoin, diazolidinyl urea, imidazolidinyl urea, methenamine, quaternium-15, and sodium hydroxymethylglycinate).
“(x) Triclosan.
“(xi) Lead acetate or other lead compounds.
“(xii) Parabens (iso­pro­yl­paraben, iso­bu­tyl­pa­ra­ben, pheylparaben, ben­zyl­pa­ra­ben, pentylparaben, propylparaben and butylparaben).

Läs hela inlägget »

Det råder delade meningar om en eterisk olja som man tillsätter en produkt ska deklareras som "parfum" i innehållslistan på kosmetika eller om oljans namn ska anges. Läkemedelsverket gav följande fylliga beskrivning när jag frågade:

"Om doftsättningen i en produkt görs med exempelvis eteriska oljor måste ”parfum” finnas med i innehållsförteckningen. Om de eteriska oljorna innehåller deklarationspliktiga allergena parfymämnen måste de också redovisas i förteckningen om halterna är över deklarationsgränsen. Detta innebär att de eteriska oljorna man vill använda måste vara analyserade med avseende på de 26 deklarationspliktiga parfymämnena.
 
Artikel 19, g) säger:
Parfym, aromatiska sammansättningar och råvaror till dessa ska anges med orden ”parfum” eller ”aroma”. Förekomsten av ämnen som ska anges enligt kraven i kolumnen ”Övriga” i bilaga III ska dessutom tas upp i förteckningen över beståndsdelar utöver termerna ”parfum” eller ”aroma”.
Härav gör vi bedömningen att ordet ”parfum” eller ”aroma” samt deklarationspliktiga allergener alltid ska anges i innehållsförteckningen även om namnet på den eteriska oljan redan är med i innehållsförteckningen.
Det är inte tydligt för alla konsumenter att inci-namn på exempelvis olika eteriska oljor innebär att produkten har en doft. Då ska också ”parfum” stå med så att en konsument har en möjlighet att göra ett val då den inhandlar produkten. Många handlar också på webben idag och kan då inte testa produkten i butiken dvs de vet inte hur produkten doftar.
 
Om man tillsätter eteriska oljor med ett annat funktionssyfte än som doft måste de deklarationspliktiga allergena parfymämnena redovisas i innehållsförteckningen om sådana ämnen finns i de eteriska oljorna. Det är inte lika tydligt att man i en sådan situation även ska skriva ut "parfum" i förteckningen, men Läkemedelsverket rekommenderar att man gör det. Det kan vara viktig information för personer med doftöverkänslighet eller sensorisk hyperreaktivitet (SHR) som det också kallas.
De deklarationspliktiga allergenerna kopplas till kontaktallergi medan det i fallet SHR inte rör sig om en allergisk reaktion mot olika ämnen.
 
Ska då själva eteriska oljorna deklareras i ingrediensförteckningen? Den frågan är lite svårare att besvara. En riktlinje från EU-kommissionen som kom i anslutning till att regeln om deklarationspliktiga parfymämnen infördes säger:
All ingredients have to be listed on the labelling, whatever is their concentration, except:
-those which are perfumes, aromatic compositions and their raw materials, which shall be referred as “parfum” or “aroma”.
Detta kunde tolkas som så att själva eteriska oljan inte behöver nämnas då den samtidigt kan ses som en råvara i en parfym. 
Vi rekommenderar ändå att själva oljan också nämns i förteckningen eftersom man kan reagera på denna även om den innehåller så pass låga halter av allergenerna att de ej behöver deklareras. En del konsumenter känner till vilka oljor hen reagerat på tidigare och kan då lättare undvika produkter med dessa om de nämns i förteckningen.
 
Jag tror mig förstå varför en del vill marknadsföra sina produkter utan ordet ”parfum”. Detta ord kan uppfattas som om produkten innehåller syntetiska doftämnen och en del konsumenter betraktar detta som negativt. Det är dock en felaktig uppfattning att ”parfum” alltid innebär syntetiska ämnen.
Vi utgår förstås från ett hälsoperspektiv och vill försäkra oss om att kosmetiska produkter ska förorsaka så få oönskade effekter som möjligt. Därför anser vi det klokt att hjälpa konsumenten göra ett medvetet val, i synnerhet då det handlar om doftämnen."

Läs hela inlägget »
från Plånboken i radions P1 från Plånboken i radions P1

P1 - programmet "Pånboken" gjorde en intervju förra veckan om nytta och nöje med skönhetskrämer. Är vägen till skönhet dyr?

Läs hela inlägget »
ICA Kuriren nr 30. Hår. Kosmetika. Kosttillskott ICA Kuriren nr 30. Hår. Kosmetika. Kosttillskott

Kersti Byström på ICA Kuriren (nr 30, 2018) har gjort en djupdykning i produkter som sägs påverka håret. Det är ett komplext område där gränsdragningen mellan olika regelverk är svårtolkad. Men man får inte luras!
Produkter som stimulerar hårtillväxt (ex minoxidil) ses som läkemedel och kräver godkännande av Läkemedelsverket. Vitaminer, mineraler, aminosyror etc ska uppfylla regelverket för kosttillskott. Om man har nya substanser som man vill kunna ger "Reduction of excessive hair loss" så ska man ansöka till den Europeiska livsmedelsmyndigheten för deras godkännande.
Dokumentationen som man lämnar in är diger och bygger på kliniska prövningar och omfattande säkerhetsdata som visar att man inte blir sjuk av behandlingen. Allt som påverkar kroppens funktioner kan ge biverkningar. 
Om man har en ny substans och enbart säger "Improve/maintain/increase* the appearance or structure of hair (resistance, volume and thickness, glossy/shiny hair, silky hair)" så kan det vara okey om man har kliniska data som styrker det hela. Det kallas för "Beauty claims".
Läs mer.

Läs hela inlägget »
Bilder används under Creative Commons från Kullez