2018

Det råder delade meningar om en eterisk olja som man tillsätter en produkt ska deklareras som "parfum" i innehållslistan på kosmetika eller om oljans namn ska anges. Läkemedelsverket gav följande fylliga beskrivning när jag frågade:

"Om doftsättningen i en produkt görs med exempelvis eteriska oljor måste ”parfum” finnas med i innehållsförteckningen. Om de eteriska oljorna innehåller deklarationspliktiga allergena parfymämnen måste de också redovisas i förteckningen om halterna är över deklarationsgränsen. Detta innebär att de eteriska oljorna man vill använda måste vara analyserade med avseende på de 26 deklarationspliktiga parfymämnena.
 
Artikel 19, g) säger:
Parfym, aromatiska sammansättningar och råvaror till dessa ska anges med orden ”parfum” eller ”aroma”. Förekomsten av ämnen som ska anges enligt kraven i kolumnen ”Övriga” i bilaga III ska dessutom tas upp i förteckningen över beståndsdelar utöver termerna ”parfum” eller ”aroma”.
Härav gör vi bedömningen att ordet ”parfum” eller ”aroma” samt deklarationspliktiga allergener alltid ska anges i innehållsförteckningen även om namnet på den eteriska oljan redan är med i innehållsförteckningen.
Det är inte tydligt för alla konsumenter att inci-namn på exempelvis olika eteriska oljor innebär att produkten har en doft. Då ska också ”parfum” stå med så att en konsument har en möjlighet att göra ett val då den inhandlar produkten. Många handlar också på webben idag och kan då inte testa produkten i butiken dvs de vet inte hur produkten doftar.
 
Om man tillsätter eteriska oljor med ett annat funktionssyfte än som doft måste de deklarationspliktiga allergena parfymämnena redovisas i innehållsförteckningen om sådana ämnen finns i de eteriska oljorna. Det är inte lika tydligt att man i en sådan situation även ska skriva ut "parfum" i förteckningen, men Läkemedelsverket rekommenderar att man gör det. Det kan vara viktig information för personer med doftöverkänslighet eller sensorisk hyperreaktivitet (SHR) som det också kallas.
De deklarationspliktiga allergenerna kopplas till kontaktallergi medan det i fallet SHR inte rör sig om en allergisk reaktion mot olika ämnen.
 
Ska då själva eteriska oljorna deklareras i ingrediensförteckningen? Den frågan är lite svårare att besvara. En riktlinje från EU-kommissionen som kom i anslutning till att regeln om deklarationspliktiga parfymämnen infördes säger:
All ingredients have to be listed on the labelling, whatever is their concentration, except:
-those which are perfumes, aromatic compositions and their raw materials, which shall be referred as “parfum” or “aroma”.
Detta kunde tolkas som så att själva eteriska oljan inte behöver nämnas då den samtidigt kan ses som en råvara i en parfym. 
Vi rekommenderar ändå att själva oljan också nämns i förteckningen eftersom man kan reagera på denna även om den innehåller så pass låga halter av allergenerna att de ej behöver deklareras. En del konsumenter känner till vilka oljor hen reagerat på tidigare och kan då lättare undvika produkter med dessa om de nämns i förteckningen.
 
Jag tror mig förstå varför en del vill marknadsföra sina produkter utan ordet ”parfum”. Detta ord kan uppfattas som om produkten innehåller syntetiska doftämnen och en del konsumenter betraktar detta som negativt. Det är dock en felaktig uppfattning att ”parfum” alltid innebär syntetiska ämnen.
Vi utgår förstås från ett hälsoperspektiv och vill försäkra oss om att kosmetiska produkter ska förorsaka så få oönskade effekter som möjligt. Därför anser vi det klokt att hjälpa konsumenten göra ett medvetet val, i synnerhet då det handlar om doftämnen."

från Plånboken i radions P1 från Plånboken i radions P1

P1 - programmet "Pånboken" gjorde en intervju förra veckan om nytta och nöje med skönhetskrämer. Är vägen till skönhet dyr?

ICA Kuriren nr 30. Hår. Kosmetika. Kosttillskott ICA Kuriren nr 30. Hår. Kosmetika. Kosttillskott

Kersti Byström på ICA Kuriren (nr 30, 2018) har gjort en djupdykning i produkter som sägs påverka håret. Det är ett komplext område där gränsdragningen mellan olika regelverk är svårtolkad. Men man får inte luras!
Produkter som stimulerar hårtillväxt (ex minoxidil) ses som läkemedel och kräver godkännande av Läkemedelsverket. Vitaminer, mineraler, aminosyror etc ska uppfylla regelverket för kosttillskott. Om man har nya substanser som man vill kunna ger "Reduction of excessive hair loss" så ska man ansöka till den Europeiska livsmedelsmyndigheten för deras godkännande.
Dokumentationen som man lämnar in är diger och bygger på kliniska prövningar och omfattande säkerhetsdata som visar att man inte blir sjuk av behandlingen. Allt som påverkar kroppens funktioner kan ge biverkningar. 
Om man har en ny substans och enbart säger "Improve/maintain/increase* the appearance or structure of hair (resistance, volume and thickness, glossy/shiny hair, silky hair)" så kan det vara okey om man har kliniska data som styrker det hela. Det kallas för "Beauty claims".
Läs mer.

Solkrämer. SPF. Test. Solkrämer. SPF. Test.

Solskyddsprodukter visar sig inte hålla måttet när den norska myndigheten Mattillsynet undersökt skyddseffekten.

Så många som 9 av 17 produkter visar brister. Saluförbud har utfärdats för de sämsta produkterna.

Även i Sverige finns det brister. Läkemedelsverket rapporterar.

Läkemedelsverket har undersökt tatueringsfärger och det är ingen rolig läsning. En tredjedel av produkterna innehöll förbjudna aromatiska aminer och/eller hade halter av föroreningar som överskred maximalt tillåtna halter.

Sen var produkterna felmärkta etc. 

Läkemedelsverket kontrollerar tillverkare av kosmetika och har också gjort en sammanställning av vanliga fel.

Läkemedelsverkets årsredovisning för 2017 berättar följande:
Läkemedelsverkets tillsyn av kosmetiska produkter år 2017 har huvudsakligen utgjorts av kontroll av god tillverkningssed genom inspektioner på plats hos företagen, kontroll av företags anmälningsskyldighet till CPNP (Cosmetic Products Notification Portal) samt hanteringen av inkommande rapporter om oönskade effekter. Under året har det inkommit 37 rapporter om oönskade effekter.

I Sverige finns: 
*576 registrerade kosmetikaföretag
*16 058 registrerade kosmetiska produkter

*1 359 registrerade medicintekniska företag
*78 164 registrerade medicintekniska produkter

Tandblekning. Väteperoxid Tandblekning. Väteperoxid

Läkemedelsverket har publicerat en kalasbra genomgång om väteperoxidprodukter som kan bleka tänderna. Myndigheten beskriver på ett pedagogiskt sätt marknaden, felaktigheter och vad man ska göra som tillverkare, importör och distributör av sådana produkter.

Etiketter: kosmetika, regelverk