NANO- En stor eller en liten fråga? Har storleken någon betydelse?

En liten liposom består av många molekyler

Ibland är storleken viktig! Ju mindre en partikel väger, desto större yta får partikeln i relation till vikten. Det gör att egenskaperna påverkas. Om man exempelvis mal en tesked peppar och strör över maten så blir det starkare smak än om man använder de stora pepparkornen i maten.

En stor yta förstärker alltså smaken på kryddor. En stor yta påverkar omgivningen lättare. Exempelvis har ytor täckta med nanopartiklar av silver en starkare effekt på mikroorganismer än vanligt silver Även titandioxid får olika egenskaper beroende på storlek.

Mjuka liposomer eller hårda, svårlösliga mineraler?

Man brukar skilja på mjuka och hårda nanopartiklar. Till gruppen mjuka nanopartiklar hör exempelvis liposomer. Liposomer kan användas för att kapsla in substanser i ett fetthölje och har varit populära i prestigefyllda ansiktskrämer. Etosomer, niosomer, etc är andra typer av mjuka strukturer i nanostorlek. Dessa mjuka nanopartiklar går lätt sönder när de smörjs på huden.

Till gruppen hårda nanopartiklar räknas svårlösliga substanser i nanostorlek. Titandioxid och zinkoxid är exempel på sådana partiklar. Inom EU definieras nanopartiklar som ”olösliga, icke nedbrytbara, avsiktligt tillverkade partiklar”.

Som namnet antyder anges storleken på nanopartiklar i nanometer, dvs mellan 1 och 100 nm. Storleken på en vattenmolekyl är ca 0.1nm.

Rörlighet och löslighet styr penetrationen..

För att ett ämne ska ta sig genom huden krävs att ämnet kan röra sig. När man ska städa hemma, så ser man att små partiklar, som damm, rör sig med större lätthet än vad man själv gör! Sen måste ämnet också trivas i materialet som det ska röra sig i, annars söker sig partiklarna till varandra och klumpar ihop sig.

Hudens främsta funktion är att vara en barriär mot omgivningen. Den släpper ut obetydliga mängder vatten, trots att merparten av kroppen är vatten! Större molekyler, enzymer, nanostrukturer etc kan inte alls tränga igenom huden och lämna kroppen! Huden är så gott som helt ogenomtränglig för nanopartiklar, oavsett om partiklarna kommer inifrån eller utifrån! Alla som jobbat med hudläkemdel vet att även enskilda molekyler kan ha svårt att ta sig igenom huden! Att koppla ihop flera molekyler till nanopartiklar försämrar därför möjligheten till upptag rejält. Nanopartiklar rör sig också långsamt, så gott som inte alls i fettet på huden.

Att det är svårt att ta sig genom huden förstår man också när man jämför storleken på nanoparatikeln och penetrationsvägen genom huden; Nanopartiklarna är större än den väg som molekylerna tar genom huden. Om man gnuggar så kanske man kan få in ytterst små mängder överst i hudens öppningar, som talgkörtlarna. Men sen kommer talgen och knuffar ut partiklarna igen…

När man gjort studier på exempelvis titandioxid i nanoform, så ser man förstås inget upptag genom huden. Man ser enbart partiklar i den yttersta delen av hudens döda cell lager - stratum corneum. Dessutom visar forskning att när man injicerar titandioxid i nanoform så omhändertas den på ett naturligt sätt. Pulver och inandning kan däremot vara en annan sak

Sålunda är skillnaden i storlek mellan stora partiklar och nanopartiklar tämligen betydelselös när det gäller hudpenetration. Huden stänger ute både vanliga partiklar och sådana som har nanostorlek.

LÄS MER:

Vad säger EUs vetenskapliga kommitte om säkerheten på titanium dioxide.?

Vad säger EUs vetenskapliga kommitte om säkerheten på nanopartiklar?

Vad har Marie Lodén och hennes kolleger sett när det gäller kvalitetsskillnader på titandioxid?

Ny forskning i Danmark och Göteborg om allergier och ethosomer?

Marie Lodén, 15 feb 2011

Vilseledande reklam för ansiktskrämer

I nättidningen Cosmetics Design vi läsa om hur Marknadsdomstolen i Sverige ser på reklam för ansiktskrämer, se nedan. Ni kan också klicka och läsa texten från Marknadsdomstolen. Vill ni läsa hur stämningsansökan var formulerad så klicka.

Ads branded ‘misleading’ as L’Oreal’s lumbered with conditional fine

By Andrew McDougall, 02-Dec-2010

A court ruled yesterday that L’Oreal Sweden had breached marketing regulations by claiming its face creams can reduce and remove wrinkles in ‘misleading’ advertisements.

The Swedish Market Court (Marknadsdomstolen) ruled in favour of Sweden’sconsumer ombudsman (KO) who had challenged the cosmetics firm to provide proof of its claims.

The Court stated L’Oreal has been prohibited to use any claims regarding skin fibres and relating to wrinkle reduction on a number of its anti-ageing products.

Gabriella Fenger-Krog, lawyer for KO, told CosmeticsDesign-Europe.com that if these claims are used in future advertising campaigns charges will be made.

Conditional fine on future claims

Fenger-Krog explained L’Oreal will be charged if they use words or pictures that in any way imply the wrinkle reduction claims.

The conditional fine stands at 1m kronor (€109,115) if L’Oreal Sweden fails to abide by the ruling, and it was also ordered to pay 226,400 kronor (€24,710) in KO’s legal costs.

The cosmetics giant did provide evidence in court to support the claims made in its ‘?Vichy Liftactiv Pro’ and ‘Lancome High Resolution’ adverts, however Filippa Nyberg MD, dermatologist in Stockholm, Uppland and Sodemanland, hired by KO, testified that this did not prove the claims, a verdict favoured by the court.

“The verdict cannot be appealed against because it is the ruling of the highest market court in Sweden,” Gabriella Fenger-Krog

Unsubstantiated claims

KO took L’Oreal Sweden to court a year ago over claims made in the face cream adverts that it said L’Oreal could not substantiate.

The Lancome adverts claimed the product can smooth out wrinkles by up to 70 per cent, and Vichy was claimed to reduce wrinkles by up to 43 per cent, declarations which KO argued were not backed up by scientific evidence.

KO charged that L'Oréal marketed its products in a misleading and exaggerated way. The verdict handed down by the court sided with KO and deemed the company's advertising ‘misleading’.

"The verdict is a great success and a guiding principle for all the companies who market beauty creams. It is now clearer that you cannot say whatever you want in word or image in advertising," said Agnes Broberg, deputy KO.

Smink är ingen giftfälla

Men smink kan innehålla farliga substanser! Men oftast i så låga halter att de saknar betydelse för produktens möjlighet att påverka människan negativt!

Jämför exempelvis med sprit (alkohol): Koncentrerad sprit (alkohol) är brandfarligt och dricker du ett glas ren sprit så blir duförgiftad! Men du klarar ett glas lättöl utan att bli förgiftad av spriten.

Samma sak med smink; Så gott som helt riskfritt. Halterna av eventuellt farliga ämnen är för det mesta mycket låga och huden bromsar också upptag av eventuella farligheter. Det flesta krämer och schampon kan man till och med äta utan att råka illa ut.

Artikeln i Aftonbladet den 4 augusti ger en missvisandebild av riskerna med kosmetika. Antagligen saknar också tidningen vetenskapligt underlag för att kunna påstå att vissa produkter är farliga.

Eviderm är korrekt citerad och bistod med fakta till artikeln, men har inte bedömt några av de produkter som finns i artikeln; Däremot så berättade Eviderm att många substanser inte är undersökta med gängse metodik, exempelvis flera som också används i mat och sådana som har traditionell användning i hudvård (exempelvis växtextrakt). När många människor utsätts för substanser kan ovanliga biverkningar upptäckas, som exempelvis allergi. När företag får kännedom om sådant, exempelvis via reklamationer, sjukhus och forskningsartiklar, byter man ut besvärliga substanser mot sådana som är bättre. Många allergiframkallande parfymämnen från växtriket har därför försvunnit från många produkter.

Eviderm tycker att det är viktigt med kunskap som leder till bättre produkter. Tidningar och konsumentorganisationer är duktiga på att driva på behovet av ökad kunskap. Men ibland blir det mer vilseledning än evidens som ligger bakom olika aktiviteter!

Fler artiklar där innehållet har nyanserats finns i andra tidningar, ex Arbetarbladet.

I solens brännpunkt

Solskyddskräm

Läkemedelsverket har kontrollerat hur företag undersöker sina solskyddsprodukter. Resultaten visar att många lever upp till de nya europeiska kraven, men att inte alla företag gör som man ska. Läs mer om resultaten. Klicka!

I Norge har myndigheten mätt skyddseffekten och funnit att flera produkter inte håller vad de lovar.Klicka och läs!

Sen är inte alltid myndigheterna överens om vad som är bra och vad som är dåligt. Vem ska man då lita på? Kanske på någon konsumentorganisation? Fast då gäller det att lyssna på sådana som använder accepterade testmetoder. Kanske är det bättre att lita på sitt favoritmärke?

Oenigheten kring vad som är bra visar att området är komplext. Allt som oftast handlar debatten om att få uppmärksamhet! Självklart kan Eviderm ge råd om studier, produkter och hur man tacklar olika frågeställningar.

Parabener och Cocktaileffekter

När det gäller våra vanliga konserveringsmedel som kallas parabener (som ex metyl-, ethyl-, propyl- och butylparaben) så antyder forskare att ämnena kan ha östrogena effekter. Konserveringsmedlen är godkända av myndigheter och är mycket vanligt förekommande i läkemedel, mat och kosmetika.

Substanserna är en kemisk vidareutveckling av naturligt förekommande bensoesyra som finns i bär och frukter. Den kemiska modifieringen innebär att substanserna inte svider som bensoesyra kan göra, samt att beredningen också motstår bakterier och svampar vid lite högre pH.

Det är framför allt den lite längre och ”fetare” butyl- och isobutylparaben som forskarna misstänker skulle kunna ha hormonell påverkan. EUs vetenskapliga kommitté har också återigen friat de kortare substanserna metyl- och ethylparaben[1], men begärt in ytterligare data på de längre varianterna.

Lekmannen oroar sig också för cocktaileffekter, dvs kombinationseffekter av olika substanser med likartade egenskaper.

Hur ska vi tolka den information som vi får genom media och olika organisationer?

Hierarkin för evidensbaserade beslut

När myndigheter tar ställning till riskerna med olika substanser baserar man sina beslut på omfattande säkerhetsstudier. Studierna ska vara utförda enligt internationella riktlinjer och hålla god kvalitet. Utifrån resultaten kan man slå fast under vilka förhållanden man kan använda substansen i olika produkter. Man sätter också rejäla säkerhetsmarginaler för att ta höjd för skillnader i känslighet hos olika individer.

Men kunskapen kring forskningsmetodik och substanser utvecklas hela tiden. Nya övervakningssystem (s.k. ”pharmacovigilance” och ”cosmetovigilance”) kan exempelvis bidra till att nya samband upptäcks. Det gör att internationella expertgrupper kan sammanfatta kunskapen och göra nya riskbedömningar med jämna mellanrum.

Om man letar information i den öppna vetenskapliga databasen PubMed så hittar man tre översiktsartiklar som publicerats sedan 2005 om parabener. Artiklarna sammanfattar oberoende expertgruppers bedömning av riskerna:

1. Den äldsta från 2005 gör en 30-sidig säkerhetsbedömning av parabener i allmänhet men tar inte tydlig ställning kring substansernas säkerhet. Författarna uppmärksammar fynden kring hormonpåverkan och efterlyser mer data kring detta och andra reproduktionstoxiska effekter[2].

2. En annan 30-sidig genomarbetat översiktsartikel om säkerheten (från 2005) fokuserar på hormonpåverkan och endokrina effekter. Området är komplext anser författarna. Experternas slutsatser är att om man använder en så kallad ”hygien-baserad säkerhetsmarginal” så kan man jämföra riskerna mellan olika typer av substanser som har endokrin påverkan.

När detta synsätt appliceras på butylparaben ser man att även den ”värsta tänkbara” exponeringen (mer än >3000 gånger mer än bedömt dagligt upptag) ger mindre risk än vad exponering för den naturligt förekommande daidzein i vår mat ger.[3]

Det betyder att eftersom det inte finns något stöd för att kunna betrakta vår mat (som är naturligt rik på så kallade fytoöstrogener) som skadlig, så har vi ännu mindre anledning att oroa oss för parabener i hudvårdspreparat. (Vi behöver inte heller oroa oss för cocktaileffekter, dvs "dagen efter besvär" av att ha släckt törsten med en lättöl när vi druckit både whisky och flera glas vin samt konjak till kaffet under den fina middagen!)

3. Den senaste artikeln är från 2008 och är en uppdatering av en tidigare bedömning som den amerikanska expertpanelen av toxikologer (CIR) gjort av parabener. 80 sidor fakta med fokus på hormonpåverkan.[4] Deras slutsats är att säkerhetsmarginalen är närmare 1000 för vuxna och 3000 för barn vid en konservativ bedömning. Man anser att både exponeringen och upptaget sannolikt är lägre, vilket ger en ännu högre säkerhetsmarginal!

Slutsatser

Sammanställningarna av internationella experters bedömningar avfärdar således riskerna med parabener på det sätt som substanserna används idag. Konsumentorganisationer och enskilda forskare kan dock ha en annan uppfattning. Även myndigheter kan komma med nya rekommendationer utifrån data som ännu inte är offentliggjorda. EUs vetenskapliga kommitté publicerar sin uppfattning i frågan inom kort. Eventuellt kan de längre parabenerna, som butylparaben, beläggas med striktare restriktioner än vad vi har idag.

19 oktober 2009

[1] http://ec.europa.eu/health/ph_risk/committees/04_sccp/docs/sccp_o_019.pdf

[2] Soni MG, Carabin IG, Burdock GA. Safety assessment of esters of p-hydroxybenzoic acid (parabens).Food Chem Toxicol. 2005 Jul;43(7):985-1015.

[3] Golden et al. Critical Review in Toxicology, A review of the endocrine activity of parabens and implications for potential risks to human health 2005;35:435-458.

[4] Final amended report on the safety assessment of Methylparaben, Ethylparaben, Propylparaben, Isopropylparaben, Butylparaben, Isobutylparaben, and Benzylparaben as used in cosmetic products. Int J Toxicol. 2008;27 Suppl 4:1-82.

Ftalater under luppen

Kemi och effekter

Det finns flera sorters ftalater. Ordet ftalater är ett samlingsnamn för estrar av ftalsyra. Gemensamt för många ftalater är att de kan användas i plaster (ex PVC) för att öka deras flexibilitet och hållfasthet. Ftalater används därför i plastförpackningar för förvaring av mat, tandborstar, leksaker, skor, slangar inom industrin och sjukvården, ytbehandling av tabletter. Den karaktäristiska lukten i en ny bil kommer bland annat från ftalater. Ftalater kan också användas som ytbeläggning på vissa material för att bromsa slemtillväxt av mikroorganismer. Ftalater kan migrera från plasten. Genom att ftalater används i material som kommer i kontakt med sådant vi äter och dricker, så kan man också återfinna spårmängder av ftalater i kroppen. Inandning och hudkontakt kan också vara en källa till ftalatexponering.

Den kemiska strukturen på substansen avgör för effekten på människa. Höga doser av dibutylftalat (DBP), benzylbutylftalat (BBP) och dietylhexylftalat (DEHP) är reproduktionsstörande och är förbjudna i kosmetika. DEHP, DBP och BBP är också förbjudna i leksaker och barnvårdsartiklar om halten överskrider 0,1 procent. Spåmängder kan dock återfinnas i andra konsumentprodukter om innehållet kommer i kontakt med material som innehåller dessa mjukmedel. DEHP, DBP, BBP och diisobutylftalat är ämnen som EU tagit upp på en lista över särskilt farliga ämnen (kandidatlistan) till kemikalieförordningen Reach.

I kosmetika kan dietylftalat (DEP) och dimetylftalat (DMP) användas. I CosIng beskrivs funktionen hos DEP som denatureringsmedel, filmbildare, hårkonditionerande, maskerande, mjukgörare och lösningsmedel. Men det finns inga tecken på att dietylftalat (DEP) eller DMP - är skadliga.

Välgjorda studier och omfattande genomgångar av EU och FDA visar att dietylftalat kan användas utan några hälsorisker även vid långvarig användning!

Höga doser ger dock en brännande känsla i läpparna, tungan och munnen och kan ge kräkningar och diarré. Även CNS effekter med koma kan inträffa. Dessa egenskaper gör att DEP används som denatureringsmedel. I människa bryts DEP ner till ftalsyra, etanol och MEP.

Ftalater bedöms inte utgöra några miljörisker eftersom de inte är bioackumulerande och lätt bryts ner i såväl människa som miljö.

När deklareras dietylftalat (DEP) i kosmetika?

När DEP används som hjälpämne i kosmetika deklareras det på innehållsförteckningen. Om DEP ingår i en parfym ska det däremot inte deklareras . Inte heller torde DEP behöva deklareras när det används som denatureringsmedel i alkohol. Kemiska analyser av produkter kan således identifiera fler produkter med DEP än vad som anges i innehållsförteckningen.

7 maj 2011

En intressant epidemiologisk studie visar samband mellan ftalater i urinen hos gravida mödrar och personligheten hos deras barn. Risk för onödig oro och missuppfattningar är stor. Vad har forskarna sett?

Artikeln ger idéer till nya studier. Författarna har funnit nedbrytningsprodukter från ftalater i urinen hos gravida mödrar i Harlem, NY. Fynden är inte oväntade, eftersom vi hela tiden utsätts för olika typer av ftalater från mat, dricksvatten, skor, suddgummin, etc. Det finns dock ingenting i artikeln som antyder att den ftalat som ibland ingår i kosmetika (dietylftalat) skulle kunna ligga bakom de personlighetsstörningar som forskarna sett. Däremot fann forskarna höga halter nedrytningsprodukter från andra typer av ftalater hos mammorna till de stökiga barnen. Om man kan fastslå att störningarna verkligen kommer från ftalater så talar andra vetenskapliga studier för att det är de större ftalaterna som ligger bakom. Boven i dramat kanske är den ftalat som är förbjuden i kosmetika i Europa?

Det är bra med studier av detta slag, men det krävs mer forskning för att säkerställa hur sambanden ser ut. Kanske är det också så att mammorna med höga ftalathalter har en annan social situation än mammor med låga ftalathalter? Den sociala situationen kanske leder till stökigare barn?

När får vi innehållsdeklaration på andra konsumentprodukter som vi har nära kontakt med, som exempelvis suddgummin, plastförpackningar, skor, kläder, möbler...

Ditt namn Din e-post Din hemsida (valfritt) Din kommentar

Glenn Castillo 2011-02-28 19:12:51
Skrämmande att vi är så godtrogna och bara öser på oss själva dessa sakerna. Hemskt.

Visst, ni företagsägare i stora fina kavajer pekar på forskningsresultat och studier och påstår att allt är ofarligt.

Ändå har inget kunnat påvisa vad den långvariga effekten har. Och vad var fel på shampot INNAN den hade nano teknik och parabener och etc. etc. som man inte ens kan uttala som vanlig dödlig.

Nä, keep it simple. Det gamla schampoot från artonhundra-frös-ihjäl gjorde väl håret lika rent - eller!?

Snart köra jag "ALL-NATURAL" och sen ska jag slå vad om att jag kommer att ha finare hy kontra bieffekter än någon annan människa på planeten.

Vi behöver ett nytt märke. Enkelt, vänligt och utan ingridienser man inte ens kan uttala.
Resor 2010-11-30 15:39:27
Trevligt att hitta en bra hemsida, kan vara svårt nu för tiden tycker jag faktiskt så det är kul! =)
Mia Signs 2010-10-31 16:43:57
Mycket matnyttigt här tycker jag. :)

Riskfritt skydd med partiklar!

Nano-partiklar stannar i solkrämen och tas inte upp av huden!

Pulver som dammar kan ställa till med förtret

Risker med hudvårdsprodukter?

Med jämna mellanrum dyker det upp larm kring substanser som används i hudprodukter. Ibland är larmen befogade och leder till att företagen ändrar sitt användningssätt. Myndigheter kan också påskynda förändringen genom att ändra i regelverket och begränsa eller förbjuda användningen av en kontroversiell substans.

I

Ofta är larmen helt obefogade och försvinner när de visar sig bygga på felaktig information eller när den nya kunskapen inte kullkastar tidigare bedömningar av substansen. Ibland kan oron kvarstå länge om det krävs ytterligare studier för att bringa klarhet i frågan.

Kosmetikaprodukter får importeras utan föregående registrering

Efter kritik från Europeiska kommissionen väljer nu Läkemedelsverket att inte längre tillämpa kravet på registrering vid import av kosmetikaprodukter från EU- eller EES-länder. Beslutet förväntas leda till ökad konkurrens på den svenska marknaden och lägre priser för svenska konsumenter. Läs i källan.

Parabener på modet..

Danmark är trendkänslig

Parabener i hudvårdsprodukter.

Data som bekräftar parabeners lämplighet som konserveringsmedel presenterades på SCANCOS möte av Florian Schellauf från Colipa. Marie påEviderm uttalade sig om sin uppfattning om framtiden för parabener i den internationella webtidningen Cosmetics Design.

Florian Schellauf.pdf 3 MB

Kritiserad annons med manipulerad bild

Skäddarsydda lösningar för synligt resultat!