2009

När naturkosmetiken haft en bra tillväxt, mognat och kanske till och med är på väg att vissna, behövs det lite extra krydda till produkterna. Vad är då effektivare än att parfymera med naturliga dofter från köket? Trendspanare säger att vi under 2010 kommer att föredra parfymer med välkända nostalgiska dofter, som exempelvis sådana från söta och kryddiga bakverk. Med julen i färskt minne kan vi dra oss till minnes att vi njutit av de små aromatiska blomknopparna som är centrala både i pepparkakorna och i glöggen; kryddnejlika. I kryddnejlika finns eugenol, som hör till de 26 vanligaste parfymallergenerna och därför måste anges på förpackningen om halterna inte är homeopatiska.

Blir det för mycket av det goda i våra produkter kan det också finnas risker för oavsiktlig förtäring! EUs vetenskapliga kommittee ska fördjupa sig i området och undersöka om sådana produkter skulle kunna vara farliga för barn och andra som har svårt att ”skilja agnarna från vetet”. Om produkterna presenteras på ett smakligt sätt, med goda dofter av mat och dessutom smakar sött, vad är det då som signalerar till oss att de är olämpliga att äta? Det finns ett EU-direktiv som reglerar området.

Som konsument kan man ju också undra vad som är bäst för huden? Är det fruktkrämer eller fuktkrämer? Att rökning påskyndar ålderstecken är inget nytt, utan bekräftas ofta i olika studier. Läser vi i senaste numret av Archives of Dermatology ser vi att också mat och dryck spelar roll för vår hud. Personer med övervikt tenderar nämligen att ha en hud som ser äldre ut än huden hos smalare individer. Men med lite extra alkoholförtäring kan vi bromsa ålderstecknen och se lite yngre ut. Vinproducenter slickar sig om munnen och fantiserar om att det hänger ihop med antioxidanter i vin!

Andra trender för 2010 också vårt välbefinnande. Råvaruleverantörer lanserar stimulerande ingredienser med centrala effekter. Som vi vet står huden i snabb och nära kontakt med hjärnan! Kanske kan vi bli av med vårdepressionen? Det handlar inte om aromaterapi, utan om lokala effekter i huden som sprider sig i kroppen. Serotonin och dopamin.  “Mood-enhancing cosmetics”. Happy Face!

Är huden själens spegel? Eller är det tvärtom så att huden bringar glädje till vårt inre? Ibland får man en känsla av att huden mest ställer till med förtret. Vi är aldrig nöjda utan knådar, färgar, fyller ut, skär och tar till allehanda tricks för att få den att motsvara våra förväntningar.

Nyårshälsar Marie Lodén den 31 december 2009  

Evidenshierarki Evidenshierarki

Parabener och Cocktaileffekter

När det gäller våra vanliga konserveringsmedel som kallas parabener (som ex metyl-, ethyl-, propyl- och butylparaben) så antyder forskare att ämnena kan ha östrogena effekter. Konserveringsmedlen är godkända av myndigheter och är mycket vanligt förekommande i läkemedel, mat och kosmetika.

Substanserna är en kemisk vidareutveckling av naturligt förekommande bensoesyra som finns i bär och frukter. Den kemiska modifieringen innebär att substanserna inte svider som bensoesyra kan göra, samt att beredningen också motstår bakterier och svampar vid lite högre pH.

Det är framför allt den lite längre och ”fetare” butyl- och isobutylparaben som forskarna misstänker skulle kunna ha hormonell påverkan. EUs vetenskapliga kommitté har också återigen friat de kortare substanserna metyl- och ethylparaben[1], men begärt in ytterligare data på de längre varianterna.

Lekmannen oroar sig också för cocktaileffekter, dvs kombinationseffekter av olika substanser med likartade egenskaper.

Hur ska vi tolka den information som vi får genom media och olika organisationer?

Hierarkin för evidensbaserade beslut
När myndigheter tar ställning till riskerna med olika substanser baserar man sina beslut på omfattande säkerhetsstudier. Studierna ska vara utförda enligt internationella riktlinjer och hålla god kvalitet. Utifrån resultaten kan man slå fast under vilka förhållanden man kan använda substansen i olika produkter. Man sätter också rejäla säkerhetsmarginaler för att ta höjd för skillnader i känslighet hos olika individer.

Men kunskapen kring forskningsmetodik och substanser utvecklas hela tiden. Nya övervakningssystem (s.k. ”pharmacovigilance” och ”cosmetovigilance”) kan exempelvis bidra till att nya samband upptäcks. Det gör att internationella expertgrupper kan sammanfatta kunskapen och göra nya riskbedömningar med jämna mellanrum.

Om man letar information i den öppna vetenskapliga databasen PubMed så hittar man tre översiktsartiklar som publicerats sedan 2005 om parabener. Artiklarna sammanfattar oberoende expertgruppers bedömning av riskerna:

1. Den äldsta från 2005 gör en 30-sidig säkerhetsbedömning av parabener i allmänhet men tar inte tydlig ställning kring substansernas säkerhet. Författarna uppmärksammar fynden kring hormonpåverkan och efterlyser mer data kring detta och andra reproduktionstoxiska effekter[2].

2. En annan 30-sidig genomarbetat översiktsartikel om säkerheten (från 2005) fokuserar på hormonpåverkan och endokrina effekter. Området är komplext anser författarna. Experternas slutsatser är att om man använder en så kallad ”hygien-baserad säkerhetsmarginal” så kan man jämföra riskerna mellan olika typer av substanser som har endokrin påverkan.

När detta synsätt appliceras på butylparaben ser man att även den ”värsta tänkbara” exponeringen (mer än >3000 gånger mer än bedömt dagligt upptag) ger mindre risk än vad exponering för den naturligt förekommande daidzein i vår mat ger.[3]

Det betyder att eftersom det inte finns något stöd för att kunna betrakta vår mat (som är naturligt rik på så kallade fytoöstrogener) som skadlig, så har vi ännu mindre anledning att oroa oss för parabener i hudvårdspreparat. (Vi behöver inte heller oroa oss för cocktaileffekter, dvs "dagen efter besvär" av att ha släckt törsten med en lättöl när vi druckit både whisky och flera glas vin samt konjak till kaffet under den fina middagen!) 

3. Den senaste artikeln är från 2008 och är en uppdatering av en tidigare bedömning som den amerikanska expertpanelen av toxikologer (CIR) gjort av parabener. 80 sidor fakta med fokus på hormonpåverkan.[4] Deras slutsats är att säkerhetsmarginalen är närmare 1000 för vuxna och 3000 för barn vid en konservativ bedömning. Man anser att både exponeringen och upptaget sannolikt är lägre, vilket ger en ännu högre säkerhetsmarginal! 

Slutsatser 
Sammanställningarna av internationella experters bedömningar avfärdar således riskerna med parabener på det sätt som substanserna används idag. Konsumentorganisationer och enskilda forskare kan dock ha en annan uppfattning. Även myndigheter kan komma med nya rekommendationer utifrån data som ännu inte är offentliggjorda. EUs vetenskapliga kommitté publicerar sin uppfattning i frågan inom kort. Eventuellt kan de längre parabenerna, som butylparaben, beläggas med striktare restriktioner än vad vi har idag.

Referenser:
[1] http://ec.europa.eu/health/ph_risk/committees/04_sccp/docs/sccp_o_019.pdf
[2] Soni MG, Carabin IG, Burdock GA. Safety assessment of esters of p-hydroxybenzoic acid (parabens).Food Chem Toxicol. 2005 Jul;43(7):985-1015.
[3] Golden et al. Critical Review in Toxicology, A review of the endocrine activity of parabens and implications for potential risks to human health 2005;35:435-458.
[4] Final amended report on the safety assessment of Methylparaben, Ethylparaben, Propylparaben, Isopropylparaben, Butylparaben, Isobutylparaben, and Benzylparaben as used in cosmetic products. Int J Toxicol. 2008;27 Suppl 4:1-82
 

19 oktober 2009